Lars Gustaf Andersson

Under temat ”Brottsplatser” genomförde konstnärinnan Katerina Mistal en installation i realtid samt videoverk vid Röda Sten i Göteborg. Vernissagen var 2006 och jag själv var en del i projektet. Jag intervjuades och uttryckte vad jag kände kring platsen och min vetskap om att det frekvent sker självmord från Älvsborgsbron. Vid nedslagsplatserna finns olika ”lämningar” som människor har lagt eller planterat. Något träd har vuxit upp. 

Det är mycket Jim Dine i Borås just nu. 

Mästerliga bilder fotograferade i lager och med både stor respekt och vördnad för motiv i kombination med vårdslös fotografisk teknik som bryter alla traditioner. 

Torsdagen den 28 maj 2009 öppnade Jim Dine sin specialutställning Boy in the World på Borås Konstmuseum. Här står Jim Dine framför sin första målning av Pinocchio, som var ett beställningsverk från en av Disneys chefer. Han ansåg bilden alltför dyster så den levererades aldrig.
Den här versionen av Pinocchio är en av de allra säkraste på utställningen. Den närmast brutala kopplingen mellan den ena sidans gossliknande gestalt och den auktoritära sidan med arm och hand i en förstorad form ger kraften av vilja och riktning. Den skulle sitta fint i Borås Stadshus.
Kopian av ”Walking to Borås” – den stora skulpturen av Pinocchio fick sin plats i södra änden av Allégatan maj 2008.
Det här är ursprungsmålningen av Pinocchio och som blev starten på en period fram till idag där Jim Dine delar sitt liv med denna gestaltning- och process.
Jim Dine beskriver uttrycket och innehållet av sin ursprunksmålning, med Pinocchio, fågeln, Venus mfl viktiga gestalningsobjekt i hans målning.

Jim Dine, amerikansk multikonstnär slog igenom 1960 , då han tillsammans med bl a  Andy Warhol, Jasper Johns,Claes Oldenburg och Robert Rauschenberg blev känd som den amerikanska popkonstens främsta företrädare.

Utställningen Boy in the World redovisar stora delar av Jim Dines Pinocchioproduktion som sträcker sig över åren 1997-2009. Som besökaren kommer att se finns det få referenser till Disneys berömda film. Det är endast genom figurens yttre som han känns igen. Förlagan är en promotionsdocka för filmen som Dine hittade i en lumpbod 1964. Men det som inspirerar Dine är snarare Carlo Collodis originalberättelse Pinocchios äventyr, berättelsen om en trädocka, från 1881-1883.

Detta gör mig glad… att vandra runt bland god konst, Robert Rauschenberg som gick bort nyligen har skänkt konstvärlden och oss människor ovärderlig konst att inspireras av, att betrakta, fundera över… stanna upp vid.

Tage Andersen, Köpenhamn, alltid klädd i barockkläder.

Tage Andersen har haft en rad utställningar i Sverige bl a på Millesgården i Stockholm, ett av hans mer omfattande pågående projekt är att bygga om Norrvikens trädgårdar utanför Båstad.

Tage Andersen började sin karriär som florist och bagare. Bakverken blev så exotiska att ingen vågade börja äta. Därefter tog han floristscenen i besittning. Han var personlig florist till den Kungliga danska familjen  och introducerade en rad läckra idéer till blomsteruppsättningar med blandningar som ingen skådat tidigare. Tages praktfulla tillämpningar av färska blommor i kombination med konstgjorda blommor i zink, eller brons, silver lämnar ingen oberörd. Vid högtidliga bjudningar och event fick naturligtvis Tage göra de fantastiska kreationerna.

En karaktäristisk komposition, dock här saknas färska blommor.
Det här är mina egna Tage detaljer, Bordet i zink, järn och mässing, Äggen i ärgad koppar, Päron i koppar, Blomkalk i koppar på järnstativ (som skall ha lökar), Skira ljusstakar i koppar och den magnifika, höga Bordslampan klädd med palmblad till en skärm i svarvad zink. De små kattliknande bysterna är i brons av Carl Milles.

Dessa inredningsdetaljer är kontraster i den totala inredningen. Jag gillar stilbrott har jag märkt och tidsepoker blandas friskt, från modern möbeldesign från t ex Källemo till gustaviansk klassisism. 

Bauhaus, – form och funktion. Skolan som kom att bli ett begrepp och stilbildare långt efter att skolan stängdes efter att tyska regeringen gjorde det omöjligt att bedriva verksamheten vidare. De skickliga formgivarna flydde från Tyskland.

.



Ett typsnitt som är karaktäristisk för Bauhaus – detta typsnitt blev min egen inspirationskälla i slutet av 60-talet då jag formgav Airline Bold, och Italic. Du kan se typsnittet på min blogg.

Memphis-gruppen var en samling kreativa stiister med en gemensam målsättning. Ny design i en postmodern värld. De väckte en enorm uppmärksamhet och ”skolans” ledare Ettore Sottsass, själv arkitekt och professor i design samlade en grupp duktiga formgivare som lyfte form och gestaltning till helt nya höjder. Många av dessa formgivare och arkitekter  blev stilikoner för den postmoderna arkitekturen och dess design. Här följer några exempel på Memphis-gruppens produktion.

När jag på 90-talet förvärvade Häggåstrands Väveri, Ljungbergs Textiltryck och Hägg & Weil, inspirerades jag ofantligt av textil design från Herman Miller. Bland de stora designmästarna hos Millers på 50- och 60-talet var Alexander Girard den minst välkända.

När Eames designade århundradets moderna möbler, var det Girard som gav möblerna beklädnaden. Girard formgav inte bara textil design, utan också design för funktion, något jag kom att ta till mig i det konceptuella arbetet med mina textilföretag. Alexander Girard föddes 1907 och dog 1993. Hans mamma var amerikanska och pappa italiensk-fransk. Han bodde i New York. 

Hans profession var egentligen arkitekt och jag är övertygad om att det var just kunskapen kring arkitektur som gav honom förmågan att se sammanhang – rummet, dess funktion och dekoren. I den gestaltningen inkluderades naturligtvis det textila uttrycket i olika former, oavsett om det var möbler eller hängtextil som var i fokus. Textilierna var anpassade för såväl privat som offentlig miljö.

Här följer några textila exempel med design av Alexander Girard. Flera av dessa kan man se i andra versioner, olika textila kollektioner från leverantörer runt om i världen. Men originalen var Alexander Girards.

Konstnären Andy Warhol. 

Första gången jag kom i kontakt med det franska modemagasinet Vogue var i mitten av 60-talet.

Modebilder av Rickard Avedon var magiska, Irvin Penn, och den japanske fotografen Hiro likaså. Hiro fotograferade exklusiva smycken på helt nytt sätt, inte alltför sällan med exotiska insekter, skalbaggar, ormar och kräldjur tillsammans med smycken. Magnifika bilder.

Idag fick jag en bok i min hand – om just modemagasinet Vogue. Det var inte direkt modebilder utan reportage om Vogue som magasin och trendsättare. En bok som tidsdokument. Med bilder av bl a  kända artister från 60- och 70-talet, fotograferade av just dessa mästerliga fotografer. Visar gärna upp några bildexempel.

En riktigt ung Mick Jagger från the Rolling Stones.

Sångaren Marc Bolan från rockgruppen T.Rex.

Konstnären David Hockney.

Fotomodellen Twiggy.

En ung David Bowie

Shaker är en närmast religiös attityd, och tro. 

Det som kännetecknar Shaker är det sparsmakade och perfektionistiska. En renlära. Utmärkande för Shaker är dess stilistiska inredningsstil med en möbeldesign som man även idag, kan spåra hos många möbeltillverkare.
Utmärkande var de funktionella greppen i vardagliga ting. Här är det ett kök som har drag av nationalromantik. En sober färgskala, naturmaterial och val av enkla, naturliga former. 

Här syns ett exempel på funktionella funktion. Upphängning av köksskåp, hyllor, redskap e dyl. Inte ovanligt att t ex stolar kunde hängas upp på väggar, se bilden under.

Bostadens redskap och vardagliga ting hade ofta stor funktionalitet och tillverkat av naturmaterial. Stor hantverksskicklighet var kännetecken och varje redskap var vackert formgivna.
Varje möbel hade funktion, enkelhet och god formgestaltning.
Karaktäristisk byggnad i klassisk Shakerstil.
Stolar var ofta asketisk i form, valet av tyg i enkla rustika material är kännetecknande för Shaker-stilen.

Svensk möbeldesign som man kan kategorisera som ”religiös” i uttryck och form är Olby Design, Norrgavel men också Carl Malmsten som har en gestaltning och själ som kan påminna om Shakerstilen.

Utmärkande för t ex Norrgavel är just enkelheten i design, men också det genuina intresset att hålla fast vid sin själ och att arbeta med naturmaterial.