Redan på 80-talet, ja kanske ännu tidigare tyckte jag mig se skulpturala former inom kläddesign. När jag själv var klädformgivare under tidiga 80-talet såg jag många internationella klädformgivare som skulle kunna kalla sig konstnärer eller skulptörer. Rei Kawakubo den japanske konfektionsdesignern med Comme Des Garçon eller den smått fantastiske kläddesignern Issey Miyake skapade fantastiska kreationer.
På närmare håll blev väl möjligtvis Vivienne Westwood uppmärksammad för sin skulpturala ballongstjärt och hennes tunga kretongkreationer.
Nyligen såg jag en utställning ”Not a Toy – Fashioning Radical Characters” med just kläder som skulpturer eller tvärtom. Bilden överst visar en av gestalterna i stickad version av Vassilis Zidianakis.
En intressant utveckling är de nya smarta textilierna som skapar helt nya förutsättningar för form och funktioner och som naturligtvis triggar konstnärer att skapa nya verk. Schweitzarna och amerikanarna är långt framme och Textilhögskolan i Borås jobbar frenetiskt att haka på denna utveckling.
För mer information:
