Välkommen till min konstnärliga sida. Här finner du dagboksanteckningar kring mitt konstnärskap, om konst, om muséer, om gallerier, om konstnärer och om händelser som påverkar mitt liv och konstnärskap.
Vart går gränsen när inredningsdesign övergår till konstobjekt eller konstinstallation?
Det är upp till betraktaren och konstnären att bestämma gränsdragningarna.
Inte alltför sällan har jag inspirerats av butiksinredningar i mitt konstnärliga arbete. Men också precis omvänt. Att konsten har varit inspirationen när jag utarbetat butikslösningar.
Därmed är egentligen frågan besvarad. Eller obesvarad.
1949 köpte Viljo Ratia företaget Marimekko men det var hans fru som satte prägel på företagets utveckling och skapade varunamnet. Genombrottet kom genom att den amerikanske presidenten JF Kennedys fru Jackie började bära Marimekkos kläder.
1970 skapades varunamnet Décembre och kom att bli stilbildare inom väskor. Väskor i sportig design, ofta i kraftig twill, med utmärkande axelremmar och handtag – varugruppen blev senare en viktig del för Marimekko.
Olika turer och ägarförhållanden följde åren fram till 1990 då Workidea köpte loss Marimekko. Nu tog företaget ny sats – med nya idéer och tydligare designprofil, i kombination med att återskapa den känsla och design som utmärkt Marimekko genom åren.
Kollektionerna utvecklades och en tydligare designprofil tog form, en expandering av kollektionerna kunde märkas genom att t ex porslin kom att bära varunamnet Marimekko.
Många kända och profilstarka formgivare har arbetat med Marimekko genom åren. Stilikonen Vuokko Nurmesniemi är en av dessa som satte en stark personlig prägel på klädform och mönsterdesign. Ofta stora, utmärkande tryck.
Marimekko positionerade sig genom åren med sina dekorativa och uttrycksfulla mönstertryck och blev därigenom också synonymt med finsk design i yppersta klass.
Marimekkos utställning i Borås är en kavalkad i färg- och mönster. En retrospektiv utställning kring företagets utveckling genom åren och Marimekkos inverkan på ny, djärv mönsterdesign. Men också exempel på enkla, avskurna klänningar och tunikor som kom att bli ett signum för Marimekkos design.
Japanen Fujiwo Ishimoto kom att sätta en annan prägel på mönsterdesign genom mer taktila mönster. Inte så dominerande och färgstarka utan med en återhållsamhet och sparsmakad färgskala. Fujiwo arbetade också med keramisk design på Hackman Arabia där han under flera år formgav limiterade verk.
Ett exempel på finsk textil- och mönsterdesign som kom att utmärka sig i flera decennier. Med friska, djärva färg- och mönsterkompositioner blev stilbildningen inte bara finsk utan sedermera också exempel på skandinavisk design. Under 60- och 70-talen kom Finland men också Sverige att utmärka sig internationellt genom nyskapande design och med ett tydligt skandinaviskt formspråk.
Vackra dagar skall man vara ute och känna vårsolen värma mot hjässan. Eller känna vårdofterna från alla blomster som fullkomligt exploderar i värmen.
Jag väljer värmen från ångande vattenbad hos KonstnärernasKollektivVerkstad. Här är ett kreativt centra. Min lärare Vladimir Stoces är en ödmjuk, hjälpande hand när mina kunskaper eller minnet brister. Att gjuta är som att redigera film. Man måste jobba med det kontinuerligt för att inte glömma. Det finns bara ett sätt att utvecklas. Att jobba. Åter jobba, jobba.
Dessa bilder är tagna av Anna Nero på KKV under ett gjutningspass. Jag häller rinnande vax i min silikonform – en stövel som skall gjutas i brons. Jag tar fram fyra stövlar varav 2 skall gjutas i brons. Alla är olikt lika. Det skiljer något i formen på varje.
Grundupplagan med tre stövlar i vax köptes in av Borås Konstmuseum våren 2008.
Så här ser stöveln ut efter gjutningen och innan jag retuscherat den. Här häller jag i flytande vax i min silikonform. Den stelnar efter ca 15 minuter. Här häller jag ut överskottsvax för att inte stöveln skall bli helt homogen. Det gör jag i de fall de skall bronsgjutas. I de fall stöveln skall förbli i vax, låter jag stöveln vara homogent kompakt.
Sedan många år har jag fascinerats av skyltningsdockor i butiks- och utställningsmiljöer. Tidigare var dockorna formgivna i traditionella poser, medan de under senare decennier formgivits med stor precision och uttrycksform. De skall förmedla ett känslomässigt förhållande till betraktaren. Vilket innebär att det blir allt mer vanligt att butikerna själva komponerar, något jag brukar kalla, koreografisk sampling. Alltså en koordination mellan en dockas uttryck, klädernas gestaltning och dockans komposition i sin miljö.
En återkommande fråga borde vara vad är meningen med respektive gestaltning av dockorna i butik? Är det enda syftet att presentera en idé som skall utmynna i handel och köp? Är denna exploatering av kroppar accepterade – de är ju dock ”stand-in” för levande kroppar.
Jag besvarar inte frågorna utan jag tycker frågeställningarna är intressanta, inte minst utifrån min tidigare yrkesmässiga roll, att skapa ett så attraktivt erbjudande som möjligt.
Exempel på egna kompositioner där skyltdockor blir element och objekt i gestaltningen.
Jag tamtalar med Jockum Nordström och Karin Mamma Andersson i samband med vernissagen. Hon testar min ”flygpenna” och imponerades av att kunna skriva upp och ned.
Jag samtalar med Linn Fernström om hennes måleri.
Vernissage 21 mars 2009 på Borås Konstmuseum – Samtidigt.
Det här är en intressant utställning i flera dimensioner. De utställda verken hör till samtidskonstens absolut mest intressanta konstnärer, samlade för första gången tillsammans, och på Borås Konstmuseum. En unik utställning, av flera skäl – dessa uppmärksammade konstnärer har uppbokningstider på flera år. Att få dem tillsammans är en prestation. De är jämlika i ålder – konstens generationsväxling. De har kärleken till måleriet gemensamt medan metod, stil och innehåll skiljer dem åt. Med Karin Mamma Andersson, Anders Virgil Dejarv, Linn Fernström, Jens Fänge, Carl Hammoud, Kristina Jansson, Jockum Nordström, Sigrid Sandström, Astrid Sylwan och Gunnel Wåhlstrand visar Borås Konstmuseum än en gång sin förmåga att attrahera marknadens bästa konstnärer att ställa ut i Borås. Flera av konstnärerna har redan en betydande inverkan på svensk samtidskonsts uttryck och flera av dem har också nått stora framgångar på den internationella konstmarknaden.
Länk till Borås Konstmuseums film om konstnärerna och deras konstnärliga arbeten – www.borås.se/konstmuseum
Så här ser stöveln ut efter gjutningen och innan jag retuscherat den. 
Här häller jag i flytande vax i min silikonform. Den stelnar efter ca 15 minuter.
Här häller jag ut överskottsvax för att inte stöveln skall bli helt homogen. Det gör jag i de fall de skall bronsgjutas. I de fall stöveln skall förbli i vax, låter jag stöveln vara homogent kompakt.
Jag samtalar med Linn Fernström om hennes måleri.
